När Boris Zetterlund kommer till Malmö 1961 är han ett barn på flykt. Bakom honom ligger två och ett halvt år i UNHCR-läger i Italien. Framför honom finns ett nytt språk, ett nytt land – och oväntat nog: böckerna.
Två kvinnor från Röda Korset tar honom till biblioteket kort efter ankomsten.
– När jag kom till Sverige var det där jag började läsa böcker på riktigt, berättar Boris när han besöker Rotary Malmö-Öresund.
I mer än sex decennier har Boris liv kretsat kring litteraturen. Under livet har han arbetat inom socialt arbete, bibliotek, arkiv och museiverksamhet, samtidigt som skrivandet långsamt växt fram till ett författarskap. Men vägen dit var inte självklar.
I åttonde klass gör han prao på bibliotek. Han minns det som monotont och långt ifrån den romantiska bild han hade av författarlivet. Ändå blir biblioteksvärlden senare hans yrkesmiljö – och en plats där han får möjlighet att studera litteraturens maskineri på nära håll.
Nyfikenheten driver honom. Hur tänker en författare? Var uppstår en idé? Lever karaktärer ett eget liv innan de skrivs ner? Frågorna följer honom genom livet och blir till slut grunden för hans eget skrivande.
Debuten kommer relativt sent. 2018 ger han ut romanen Kabaré Vemod, en berättelse med självbiografiska drag där relationen mellan far och son, flykt och försoning står i centrum. Därefter fortsätter han att röra sig i historiska miljöer och existentiella teman.
I romanen Stumt ljus förflyttas läsaren till 1910-talets tidiga filmepok. I senare boken Statisten skildras en ung kvinnas väg genom filmvärlden, med kopplingar till klassiska svenska filminspelningar.
Gemensamt för böckerna är intresset för människor i rörelse – socialt, geografiskt och känslomässigt. Klassresor, svek, relationsvåld och främlingskap återkommer som teman.
– Det finns många olika sätt att skriva på. Vissa författare producerar snabbt, andra arbetar långsamt. Men ofta är det barndom, trauman, mord och sensationer som lockar läsare, gärna med humor, säger han.
Parallellt med skrivandet har han haft ledande roller inom arkiv, museer och strategisk IT, där forskning och statistik blivit viktiga verktyg. Analys och struktur – egenskaper som också påverkat hans sätt att bygga berättelser.
Trots den digitala utvecklingen är hans syn på läsning tydlig. Man ska läsa fysiska tryckta böcker.
Han betonar samtidigt att ljudböcker och digital läsning har öppnat litteraturen för nya grupper. Men den djupaste läsupplevelsen finns fortfarande i den tryckta boken, menar han – i tyngden, bläddrandet, möjligheten att stanna upp och läsa mellan raderna.
Vid pennan
Kim Hall
