Grönare stad för alla Malmöbor
Parkerna i Malmö hade inte varit så gröna och utsmyckade med konst om det inte var för Försköning och planteringsföreningen. Det finns över 100 000 träd i park- och gatumiljöer på allmän mark i Malmö. Varje år planteras minst lika många blomsterlökar som invånare och rabatterna utsmyckas med fantastiska blomsterarrangemang. För att inte glömma alla de konstverk som finns för allmän beskådan runt om i staden.
På 1880-talet hade Malmö cirka 38 000 invånare och 26 fabriker. Någon större grönska fanns inte. Inte förrän ett gäng ledande herrar som samlats i Kungsparkens paviljong den 10 oktober 1881 klockan fem om aftonen beslutade att bilda en planteringsförening. Familjerna Beijer, Faxe, Kockums och Suell lät anlägga Kungsparken som en inhägnad promenadpark för Malmös societet. Ingen fick gå på gräsmattan.
Målet för föreningen var att skapa ”en för alla klasser tillgänglig skogsplantering, med öppna platser för lek och idrott”. Skogsplanteringen sträckte sig från kanalen vid Gamla begravningsplatsen i öster fram till Malmö-Ystad järnvägen i väster. Området sträcker sig över Fortifikations- och Kommendantsängarna vid Malmöhus slott och norra delen av Hästhagen. Det område man tänkt sig motsvarar det som skulle komma att bli Slottsparken.
Sedan man fått tillstånd från kronan påbörjade föreningen arbetet med skogsplanteringen genom att plantera träd på Fortifikations- och Kommendantsängarna.
Föreningen fick kostnadsfritt nyttja trädgårdsparken som tillhörde egendomen Mariedal och firman Adolf Faxe & Söner som överlät sitt arrende i anslutning till området. Här skapades Mariedalsparken som ligger på andra sidan om Malmö-Ystad järnvägen.
Stadens östra delar, där arbetarna bodde, lät planteringsföreningen anlägga Rörsjöparken som en folkpark. Nu skulle även arbetarklassen få ett rekreationsområde för sin hälsa.
När staden växte och så småningom kom koloniträdgårdarna efter en dansk förebild.
Baltiska utställningen 1914 fick stor betydelse för konst, industri och hantverk i Malmö. Pildammsparken var utställningsområdet och Margaretapaviljongen med Blomstergatan lämnades kvar för eftervärlden.
– Jag har många gånger undrat varför slottet Malmöhus ligger mitt i stan. Tittar vi på kartor från 1500-talet låg slottet nära havet, omringad av en kanal. Samma kanal som omger stadskärnan idag fanns redan på den tiden. Att Malmö har växt ut mot havet är helt och hållet beroende på allt utfyllnadsmaterial som dumpats i havet, säger Inger Lindstedt, ordförande i Malmö Försköning och Planteringsförening.
Allt avfall slängdes i kanalen och ut i havet i tron att skiten skulle ligga kvar och friskt vatten skulle rinna in. Det var först på 1950-talet som det första reningsverket byggdes och sedan dess har ”Håll Sverige rent” kämpat med att få alla människor att förstå varför skräp inte ska slängas hur som helst.
Förskönings- och Planteringsföreningen har nu funnits i 144 år och de bekostar fortfarande mycket av den skönhet och de parker vi upplever i vår stad. Det mesta av intäkterna kommer från donationer. Idag har föreningen cirka 600 medlemmar som betalar en symbolisk 100-lapp i avgift. De har cirka 400 000 miljoner kr i sin fond.
Vid pennan
Kim Hall
