Vintern 1979 gick Radio Malmöhus från Kvack Kvack Radio till ett bli en norm för KRISHANTERING
Nyårsafton 1979 glömmer ingen av oss som bodde i Skåne på den tiden. Metrologerna kallade vinterstormen för århundradets storm och alla trodde att vi skulle få vänta ytterligare 100 år tills att nästa stora storm kom. Men det tog bara några månader. Lagom till sportlovet vecka 8 i februari blev det 100-åriga ovädret ännu värre. Det var det året som en ung journalist vid namn Karsten Erichs blev "katastrof-Karre med allt vad det innebar. Karre blev normbrytare för vad en lokalradio egentligen ska syssla med, normer som media följer än idag.
När Radio Malmöhus kom 1977 var det inte många av de "fina journalisterna" på "Stormedia" som tog deras arbete på allvar. Lokalradion betraktades mer eller mindre som en journalistisk lekstuga.
Men Gary Engman som kom från TV hade rest över till USA för att studera hur amerikanerna jobbar med lokalradio. Där fick han veta att det ska vara lokala nyheter, lokalt väder och bra musik. Och så blev modellen.
Det pratades skånska i radio som aldrig förr. Skåningarna slapp lära sig rikssvenska för att lyssnarna skulle förstå. I Skåne talade man vitt och brett om ALLT som hände lokalt.
Öknamnet blev Radio Kvack-Kvack. Ända tills stormen kom.
Radioteknikern som bodde i Dalby tog skidorna till Lund för att därifrån ta tåget till Sydsvenskanskrapan på Segevång och därifrån vandrade han till fots till studion på Balzargatan där Karre väntade. Han var ju ung och frilansjournalist och kunde jobba hur mycket som helst, vilket han också gjorde. Ett år senare hamnade han på löpet för den enorma kvarskatt han fick betala. Ja ibland är lyckan kort, men det är en annan historia.
Karre ringde upp landshövdingen Nils Hörjel, som hade ansvaret för hela Malmöhus län. De fann varandra och så fort Karre behövde extra stöd i något beslut så var Hörjel med på noterna.
Problemet efter den första stormen på nyårsafton var bland annat att snön på de skånska vägarna hade plöjts upp i tre meter höga vallar på sidorna om vägen. Så när sportlovsfirarna skulle med Trelleborgsfärjan för resan vidare ut i Europa, blev stående UNDER SNÖN. Snön flyget och hus begravdes under snön. På vissa hus på landet nådde snön ända upp till skorstenen.
Folk kunde vare sig komma till eller från jobbet. Sportlovslediga barn fick klara sig själva hemma medan mamman satt fast på jobbet i Lund. MEN då fanns ju Radio Malmöhus. Alla ringde till redaktionen på ett visst nummer och berättade läget. Så Karre hade bättre lägesrapporter om vädret än vad SMHI hade. Han lyckades dessutom med hjälp av landshövdingen ordna en helikopter som körde mamman hem till sina barn. Bara en sådan sak. Läkemedel som människor behövde körde militären ut med sina bandvagnar.
Karre fick till och med dirigera om militären via radion. Han hade bättre sändningsförmåga än militären själva. Snacka om att vara hjälte.
När det fladdrade till i strömmen ringde Karre landshövdingen och sa att radion måste få ett reservaggregat så att de kan fortsätta sina sändningar. Annars skulle folk få panik om de plötsligt skulle missa den kommunikationen med omvärlden.
Sagt och gjort. Landshövdingen ringde överbefälhavaren som ordande ett reservaggregat som flögs med helikopter till Balzargatan. Reservaggregatetn finns kvar än i dag.
För att det inte skulle bli kaos i telefonväxeln när alla ringde delades telefonnumren upp till olika enheter. Polisen, räddningstjänsten. länsstyrelsen och andra myndigheter fick ett specifikt nummer, allmänheten ett annat och så vidare. Detta system finns fortfarande kvar.
Från att några få lyssnade på lokalradion var det nu 93 procent lyssnare. Stormen hade gjort succé för Radio Malmöhus.
Efter många år i media startade Karre Informationsbolaget där han utbildar räddningstjänsten, kommuner, landsting med flera i krishantering. Jag själv har arbetat ett antal år med Karre, dels som journalist på Arbetet i Malmö en sommar, dels i utbildningar i krishantering på flera olika platser. Det har alltid varit ett nöje att jobba med Karre. Katastrof-Karre är och förblir Stålmannen i Skåne som far runt med sitt trygga sätt att vara och får stormar att mojna och människor att känna sig lugna.
Vid pennan
Kim Hall
