Plasten är här för att stanna - men plocka upp efter dig!
Ingen i modern tid kan tänka sig ett liv utan plast. Plast är en underbar produkt, men också en miljöförstörare.
Det fick vi lära oss av Rolf Rahmberg, som i många år arbetade som informationsdirektör på Perstorp AB - den berömda perstorpsplattan som blev en kult framför allt under 1960-talet.
Jag minns hur glad min mamma var av att vi hade perstorpsplatta i köket. Det fanns inget mer modernt på den tiden. För att inte prata om den superhäftiga kobran som än idag är en kultsymbol för telefoni.
Men även om plast är ett fantastiskt material är det ute i naturen och framförallt i haven som plasten gör skada. Mikroplast är något vi pratar mycket om idag. Och även om vi vet att det är skadligt för människor och djur är det många som bara slänger plastpåsar och annat material i plast ute i naturen istället för att plocka hem det och sedan slänga plasten för återvinning.
Rolf berättade om hur han som ung på journalisthögskolan fick ta med sig en telefon och en Olivetti-skrivmaskin, en bärbar skrivmaskin som man kan se som föregångare till dagens bärbara datorer.
Vi fick lära oss att den första plastprodukten kallas Isolit och kom till av att man behövde hålla i något för att hantera strömförande produkter. det var 1917-18.
Många kvinnor kanske minns när nylonstrumpan kom 1938 som blev varje kvinnas dröm. Vi som bor i Malmö kommer säkert ihåg Malmö Strumpfabrik, mitt emot Mobilia.
När jag som ung journalist på 1980-talet var det nedläggningen av kockums. Mazetti och Strumpan något av det första jag fick skriva om. Idag känns det väldigt avlägset, men det var egentligen inte så länge sedan.
Mycket vatten har runnit under broarna och idag använder invånarna i Europa i genomsnitt omkring 140–150 kilo plast per person och år. För hela EU motsvarar det ungefär 63 miljoner ton plast per år.
Enligt Naturvårdsverkets senaste kartläggning sattes nästan 1,1 miljon ton plast på den svenska marknaden under 2023. Det motsvarar cirka 104 kilo plast per invånare. Förpackningar och byggsektorn står för de största volymerna, medan endast omkring 13 procent av plasten materialåtervinns.
Plastens stora genombrott kom efter andra världskriget eftersom materialet var billigt, lätt, formbart och tåligt. Många produkter som tidigare tillverkades av glas, metall, trä eller tyg kunde produceras snabbare och billigare i plast. I Europa ökade plastproduktionen från några miljoner ton på 1950-talet till hundratals miljoner ton globalt i dag.
Ett intressant perspektiv är att många av de material som nu lyfts fram som hållbara alternativ – glas, papper, trä, metall och naturfibrer – i själva verket är de material som användes innan plasten tog över stora delar av samhället.
Från att hylla plasten återgår vi i mångt och mycket till förpackningsmaterial som vi använde innan plasten kom, så som kartong och papperspåsar. Men ett liv utan plast kan ingen av oss tänka oss.
I Sverige ses byggsektorn som ett av de områden där återbruket väntas öka mest under de kommande åren, eftersom stora mängder dörrar, fönster, stål, trä och inredning kan användas igen i stället för att kasseras. Samtidigt fortsätter second hand-marknaden för kläder, möbler och elektronik att växa.
Vi pratar om återbruk och återvinning. för att naturen och vi levande varelser ska ha en chans måste vi bli bättre på att plocka upp efter oss, sortera våra sopor och att återbruka eller återvinna material i så hög utsträckning som möjligt.
- Återbruk innebär att en produkt används igen i sin ursprungliga form, exempelvis en begagnad stol eller en returflaska.
- Återvinning innebär att materialet bearbetas och blir råvara till en ny produkt, exempelvis när glas krossas och smälts om eller när papper blir ny kartong.
Lycka Till!
Kim Hall
Vid pennan
